Forskning om Skrattyoga

När jag studerade till socionom mellan åren 2021 – 2024 tog jag alla tillfällen jag kunde att använda mig av och skriva om skrattyoga. I kursen professionell personlig utveckling höll jag en klass för mina kurskamrater, just för att det skapar en ökad känsla av gemenskap och sammanhållning. När vi jobbar så mycket som vi gör i dagens samhälle och möter många utmaningar behöver vi kunna släppa stress och oro. Släppa jobbet, slappna av och komma ihåg att ha kul både på jobbet med kollegor och hemma ☺

I kursen samhällsarbete på termin sju skulle vi skriva en handlingsplan för att förbättra för en berörd grupp i samhället. Jag skrev om psykisk (o)hälsa bland unga och mitt förslag/intervention var att införa skrattyoga i skolor. Så jag fick med förmån leta fram forskning om skrattyoga som jag här delar med mig till er. ”Varför skrattyoga” är en del utav en hemtenta från mina studier på Södertörns Högskola skrivet våren 2024.

Varför skrattyoga?

Forskning visar att skrattyoga bidrar till att minska stress, depression, ångest och sömnsvårigheter (Bressington, Yu, Wong, Ng & Chien 2018, s. 524-525; Stiwi & Rosendahl 2022, s. 2). Jag har sökt bland flera olika studier inför denna handlingsplan för att se vad forskningen säger och om det finns expertgranskade studier om skrattyoga som intervention för att motverka psykiska svårigheter.

Jag fann en metastudie av Stiwi & Rosendahl (2022) där de undersökte 45 olika randomiserade kontrollstudier med totalt 2,547 randomiserade deltagare med någon form av psykiska eller somatiska hälsoproblem. Deltagarna fick skrattrelaterade insatser och resultaten visade på signifikant positiva fördelar på såväl mental hälsa, som fysiologiska och fysiska hälsoeffekter (Stiwi & Rosendahl 2022, s. 1-2). Skrattinterventionerna kunde se olika ut, vissa använde sig av ljud och hummanden, affirmationer, clowner, roliga videoklipp, humor, andnings-, kropps- och stretchövningar. Men den vanligaste insatsen var skrattyoga som är en kombination av andningstekniker med äkta eller falska skratt (ibid. s. 2).

Sammanfattning av forskningsresultat

• 31 studier rapporterade positiva resultat på mental hälsa.
• 21 studier rapporterade resultat gällande fysisk hälsa.
• 14 studier visade fysiologiska resultat.

De fann ett samband mellan varaktighet och effektstorlek av interventionerna för mental hälsa, alltså en ökad effekt av skratt ju fler och längre skratt-sessionerna höll i sig, både i längd per tillfälle och över tid. Resultaten visade också att simulerat/falskt skratt har större effekter på mental hälsa än spontant, mera tillfälligt (humoristiskt) skratt. Vilket stöds av de teoretiska modellerna eftersom att skratta, även om det simuleras från början, leder till fysiologiska förändringar i kroppen i form av fysisk ansträngning och aktivitet (ibid. s. 11).

Ytterligare forskning

Utöver denna metastudie tittade jag på en recension av Bressington, Yu, Wong, Ng & Chien (2018) som utförde en systematisk genomgång av experimentella studier med skrattyoga utförda mellan 1995 fram till 2017. Syftet var att kritiskt utvärdera effekterna av gruppbaserat skratt. Denna genomgång inkluderade enbart sex olika studier och den största effekten de såg var att skrattyoga hade signifikanta medelstora effekter på att lindra depressiva symtom (Bressington, Yu, Wong, Ng & Chien 2018, s. 517).

Exempel på resultat från studier

• En RCT-studie visade signifikant förbättring av depression hos äldre kvinnor.
• En kvasi-experimentell studie visade minskad nedstämdhet hos manliga universitetsstudenter.
• En pre-/post-interventionsstudie visade ökad lycka efter 6-veckors intervention.

Både metastudien och recensionen visar på vissa bias och bristande bevis för hållbarheten av förbättringarna i psykisk hälsa då det enbart gjorts en uppföljning en månad efter skratt-interventionens slut (Bressington, Yu, Wong, Ng & Chien 2018, s. 525; Stiwi & Rosendahl 2022, s. 13-14). Dock är det genomgående positiva resultat som presenteras.

Avslutande reflektion

Alla författarna är ense om att vidare forskning av skrattyoga/skratt-terapi bör göras för att kunna styrka evidensen även om de är överens om dess fördelar framförallt för mental hälsa, såsom förbättrat humör och välbefinnande, minskad ångest, depression, stress och trötthet (Bressington, Yu, Wong, Ng & Chien 2018, s. 526; Stiwi & Rosendahl 2022, s. 15).

Alla studierna är utförda med vuxna och äldre deltagare. Jag anser att de positiva effekter de fått, också kommer fungera för barn och unga både som förebyggande och åtgärdande mot psykisk ohälsa.

Referenser

• Bressington, D., Yu, C., Wong, W., Ng, T. C., & Chien, W. T. (2018). The effects of group‐based Laughter Yoga interventions on mental health in adults: A systematic review. Journal of psychiatric and mental health nursing, 25(8), 517-527. https://doi.org/10.1111/jpm.12491
• Stiwi, K., & Rosendahl, J. (2022). Efficacy of laughter-inducing interventions in patients with somatic or mental health problems: A systematic review and meta-analysis of randomized-controlled trials. Complementary therapies in clinical practice, 47, 101552. https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2022.101552